Senaste kapitlet: Tystnaden var spänd och ingen verkade våga säga någonting, tystnaden var som ett tunt och skört glas, ingen vågade spräcka den, spräcka det tunna glaset. Men allt jag ville var att någon skulle säga någonting, spräcka tystnaden, ta ifrån mig mina tankar...

Harrys perspektiv

Jag bar försiktigt te't till Hope som vänligt tog emot koppen och höll den i sina små händer. Jag satt mig i soffan och sjönk ner. Jag tog försiktig Hopes mobil som låg på bordet och låste upp den. Jag kände hur allas blickar var på mig medan jag gick in på meddelanden.

- Harry, what are you doing? Hope tittade oroligt mot mig och mobilen, hennes ögon var stora som tefat.

- Gonna fix one thing. Sa jag innan jag reste mig upp och gick iväg från vardagsrummet med blickarna i ryggen. Jag tröck på ring til det okända numret medan jag stängde toa dörren. Signalerna gick fram och tillslut hörde jag en pojkröst i andra sidan.

- Hello? Sa pojkrösten irriterat.

- Who are you? Sa jag snabbt hårt tillbaka. Det blev alldeles tyst i andra sidan luren och jag förstod att det hade skrämt honom, han trodde väl det var Hope som ringde.

- Who are you? frågade jag ännu en gång när jag inte fick något svar.

- Who the fuck are you? Hördes en ganska förvånad och irriterad röst i andra änden efter ett tag.

- We take my question first buddy. Sa jag hårt och bestämmt tillbaka.

- I'm Mike, what do you want? Hans röst var kylig och fortfarande väldigt irriterad.

- You'r fucking asshole... What the fuck do you want Hope? It was you that destroyed your relationship, you were the one who ruined it. How the fuck do you dare to text the things you do to her? Stop blaming and destroy other persons life when it's you that did everything. I'ts you that should cry, not Hope. Sa jag argt och hårt till honom. Hur i helvete vågade han gör något sånt här, det är ju hans fel att det tog slut mellan Hope och han, inte hennes, hon borde inte få ta skit för det.

- Is she crying? Hans röst hade förändras totalt och var nu mer orolig och tillbakadragen. Jag orkade inte svara utan la på. Jag lutade mig mot handfatet och andades tungt. Lugna ner dig Harry...

Nialls perspektiv

Jag vaknade med ett ryck och reste mig sakta i soffan. Tv:n var på och solen lös in i det varma rummet. Jag reste mig och knäppte av tv:n innan jag gick och drog på mig skorna. Jag öppnade dörren och gick ut i det fina vädret och började gå på trottoaren. Jag stoppade in hörlurarna i öronen och fortsatte gå, brydde mig inte om vart, bara gick. Jag hade gått ganska långt när jag hörde skrik bakom mig och sekunden efter knuffade någon till mig hårt i ryggen så jag tappade balansen. Jag föll huvudstupa mot trottoaren men hann ta emot mig med händerna. Jag vred lite på huvudet för att se vem det faktiskt var som knuffade mig. Jag frös till när jag såg att det var Erik, en av killarna i skolan, och när jag sen såg dom andra, hans gäng, tappade jag hoppet på att komma därifrå. Jag tittade ner i marken en sista gång med tårar i ögonen innan jag kände en spark i magen, ännu en till, och ännu en till. Såklart gick resten av gänget runt och skrek runtom mig medan dom gav mig några sparkar på benen och några i ryggen, dom vågade inte sparka nå hårt, vågade inte göra skada, men det gjorde Erik. Han tog i med allt han hade, sparkade mig i magen med all sin kraft. Efter ett tag slutade han och hukade sig över mig.

- You'r such a pussy, sa han lugnt och kränkande innan han gav mig en örfil, reste sig och gick iväg. Jag kurade ihop mig till en boll medan jag höll mig för magen, allting började svartna och smärtan var olidlig.

- NIALL! Var det sista jag hörde innan allting försvann...

Vad hände med kommentarerna? :( Aja... Tyckte ju själv inte förra kapitlet var bra så ;) Men kom ihåg att jag vill både ha bra och dålig kritik så ni som inte gillar denna ff eller inte gillade just det kapitlet, säg vad ni inte gillar så kan jag lära mig från det :) Tack för dom kommentarerna jag fick iallafall! :) Kommentera vad ni tycker :D<3

 

Ellen

7 april 2013 09:18

Meer!!<33 OMG älskar den!:3

 

Julia

7 april 2013 09:59

As bra!

 

Ida

7 april 2013 10:30

Mmmmmeeeeerrrr

 

Joséfin

7 april 2013 11:00

Den var super bra:)

 

ida

7 april 2013 12:53

Meeeeeeeer!!!!<3<3<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste kapitlet: Jag tittade oroligt på liam som gav mig en orolig blick. - I'll tell you more later, sa han fort och fortsatte springa. Vad händer egentligen?   Harrys perspektiv   Jag kom så småning om ut ur den stora skogen och jag stan...

Senaste kapitlet:  Mina hjärna började snurra och snart stannade den på ett hemskt minne, det brände till i bröstet men jag började springa, springa så fort jag bara kunde, för jag fick inte tro att allt var bra, jag fick inte komma dit försent... ...

Senaste kapitlet: - Guys... Where is Hope?   Hopes perspektiv Jag sprang gatan fram med tårarna rinnande ner för mina kinder. Jag ville bara bort, jag trodde allting skulle bli bra, att alla skulle uppföra sig som vanligt och att vi skulle ha l...

Senaste kapitlet: Maten kom snabbt och jag åt upp framför tv:n med ett helt värdelöst program på. Flashbacks från kvällen före korsade mina tankar medan jag tittade på pogrammet och jag fick ett fånigt leende på läpparna. Det var ju riktigt mysigt......

Senaste kapitlet: Svarade Harry lätt och dom fortsatte äta på sina mackor och tittade ner i varsin tidning men jag kunde se busiga leenden på allas läppar. Detta kommer ju bli kul senare...   Hopes perspektiv Jag stod vaksamt lutad mot diskbänk...