Senaste kapitlet: Frågade jag glatt och hela hennes ansikts uttryck ändrades, hon hade nyss haft ett leende på läpparna men nu var det en helt annan sak. Leendet hade försvunnit, likaså gnistan i hennes ögon. Sa jag något fel?

Nialls perspektiv

Hope svarade inte på min fråga utan hade fastnat med blicken in i väggen, det gjorde mig orolig hur hennes reaktion var på frågan.

- Hope? Sa jag försiktigt och hennes blick kom tillbaka till mig igen.

- Did I say something wrong? Jag kände hur orolig jag blev hon hade blivit lite blek nu också. Men hon ruskade på huvudet.

- No... It was just a really hard time for me in sweden... I got buillied a lot in school and it's really hard to talk about... Sa hon sakta. Jag hade verkligen inte trott att hon hade varit mobbad, denna roliga och fina tjej. Jag satt stum av vad hon hade sagt.

- Everybody knew who I was and everybody tried to push me down, with words and they did hit me sometimes too... Just like what happend today, ofcourse nobody knew about how hurt I was and every night I cried myself to sleep, they pusched me down so much so after a while I didn't even go to school, I self harmed and I almost never talked, not even when I was with my family 'cause I thought nobody wanted to hear my voice or even wanted me, I was useless... Fortsatte hon när jag inte svarade. Det krossade mitt hjärta av att höra vad hon varit med om, och jag fattade inte heller varför.

- I had no friends and nobody to talk with for many years, until I came here to England, I met Harry, Liam, Louis and Zayn, I can talk with them and I do that but not everything... They have very much problems on their own and I don't want to give them more, I don't want to give you more problems eather... Fortsatte hon medan hon stirrade ner i golvet.

- You'r not useless, you will never be that and have never been! You can talk to me and you will not give me more problems, you will give me fewer problems. Sa jag och hennes blick gled upp till mig, hon hade tårar i ögonen. Hon nickade lite försiktigt och jag satt mig lite mer upp i sängen och sträckte ut armarna mot henne. Hon reste sig upp från fåtöljen och gick fram till mig innan hon satt sig på sängkanten och sträckte ut sina armar och kramade om mig, jag kramade tillbaka och snart kände jag hur min axel på tröjan blev blöt. Jag strök henne försiktigt över ryggen för att lugna henne.

- It's okey Hope... I know how it feels and... I wanna be here for you. Sa jag sakta. Hon drog sig långsamt tillbaka med händerna på mina axlar.

- Thank you, and I wanna be here for you too. Sa hon tyst medan hon tittade in i mina ögon. Hennes var lite röda på grund av gråtandet men dom var fortfarnade ett par ögon som var de finaste jag sett.

- The food is ready! Det var nog Harry som ropade från köket eller något då jag kände igen hans röst och Hope suckade innan hon reste sig upp och gick fram till en spegel, hon strök sig försiktigt runt ögonen och tittade om det syndes tydligt att hon gråtit. Jag drog försiktigt av mig täcket och satt mig på sängkanten innan jag sakta reste mig upp. Benen vinglade till lite men jag stod snart stadigt och log snett, ännu en gång klarade jag det... Hope tittade bak på mig och log innan hon fortsatte få bort det röda i ögonen förgäves. Jag gick sakta fram till henne och hpn vände sig om.

- You want some food? Frågade hon med ett litet leende.

- Yeah, I'm starving! Sa ja och vi började sakta gå ut ur rummet. Killarna är schyssta, inget att oroa sig för Niall, dom kommer inte göra dig illa, dom hjälpte dig ju...

Hehe kom på att jag faktiskt glömde att skriva kommentar eller vad man nu ska säga vid förra kapitlet cx Men nu har ni nu kapitel 14 :D Hoppas ni gillar det! Tack för alla kommentarer som jag fick på förr förra och förra kapitlet  :D Blir verkligen glad varje gång jag läser dom :) Kommentera gärna vad ni tycker! :) Och förlåt om det blev fel någonstans där det är mycket engelska, är trött så ;)

 

HJ

14 april 2013 09:12

MER!

 

Julia

14 april 2013 09:13

As bra! :)

 

Ida

14 april 2013 16:32

Meeeeerrtr

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste kapitlet: Jag tittade oroligt på liam som gav mig en orolig blick. - I'll tell you more later, sa han fort och fortsatte springa. Vad händer egentligen?   Harrys perspektiv   Jag kom så småning om ut ur den stora skogen och jag stan...

Senaste kapitlet:  Mina hjärna började snurra och snart stannade den på ett hemskt minne, det brände till i bröstet men jag började springa, springa så fort jag bara kunde, för jag fick inte tro att allt var bra, jag fick inte komma dit försent... ...

Senaste kapitlet: - Guys... Where is Hope?   Hopes perspektiv Jag sprang gatan fram med tårarna rinnande ner för mina kinder. Jag ville bara bort, jag trodde allting skulle bli bra, att alla skulle uppföra sig som vanligt och att vi skulle ha l...

Senaste kapitlet: Maten kom snabbt och jag åt upp framför tv:n med ett helt värdelöst program på. Flashbacks från kvällen före korsade mina tankar medan jag tittade på pogrammet och jag fick ett fånigt leende på läpparna. Det var ju riktigt mysigt......

Senaste kapitlet: Svarade Harry lätt och dom fortsatte äta på sina mackor och tittade ner i varsin tidning men jag kunde se busiga leenden på allas läppar. Detta kommer ju bli kul senare...   Hopes perspektiv Jag stod vaksamt lutad mot diskbänk...