Senaste kapitlet: Jag kurade ihop mig till en boll medan jag höll mig för magen, allting började svartna och smärtan var olidlig.

- NIALL! Var det sista jag hörde innan allting försvann...

Hopes perspektiv

Jag sprang över gräsmattorna mot den blonda killen som låg på asfalten.

- NIALL! Skrek jag högt medan jag sprang, jag ville se en reaktion från honom. När jag väl kom fram såg jag att hans ögon var slutna och varje andetag skakigt. Jag stod bara och titta på honom, jag var förstelnad av synen. Jag fick en knuff på sidan och tappade balansen så jag satte mig hårt på rumpan på asfalten. Jag tittade upp och såg Erik stå med knuten näve och sitt gäng bakom sig. Han tog hotfulla steg mot mig och jag kröp skräckslaget bakåt med ryggen mot marken. Jag blundade hårt beredd på slaget eller sparken när Erik var bredvid mig, men det kom aldrig.

- You leave her alone! Hörde jag en mörk och hård röst och jag sneglade mot vart rösten kom ifrån. Harry stod med knuten näve och hela hans kroppsspråk skrek ilska. Jag blev uppdragen på fötter av Louis som tittade oroligt på Harrys rygg. Eriks gäng såg skräckslagna ut och ville nog bara springa därifrån men Erik stod kvar med ett hårt uttryck.

- Go away. Harrys röst var hård och förbannad, hans hand knöts hårdare och hans käke var spänd. Liam satte sig på huk bredvid Niall och försökte få kontakt med honom men när det inte gick tog han honom försiktigt i famnen och reste sig. Niall låg slött i hans armar medan han och Louis började gå iväg tillbaka till Louis hus.

- Harry, we're going, come. Sa jag sakta och tog tag försiktigt i hans tröja men han röck sig ur mitt grepp och puttade till Erik så han famlade bakåt.

- You'r never touching them again! Sa han hårt och när han fick ett slag i ansiktet var han inte sen att slå tillbaka. Hans muskler spändes när han slog till ett hårt slag så Erik fumlade runt innan han ramlade. Zayn var snabbt framme och fick bort Harry.

- He doesn't deserv it Harry, come on, lets go. Sa Zayn lugnt medan han puttade Harry i motsatt riktning bort från Erik. Tillslut vände sig Harry förbannat om och började snabbt gå mot Louis hus. Jag och Zayn gick tysta efter. Dörren stod öppen när vi kom fram och det hördes röster från Louis sovrum. Vi gick dit och såg Niall ligga blundade på sängen medan killarna satt runtomkring. Mina tårar började komma i ögonen och chocken började komma över mig. Jag började skaka då jag också hade varit så sjukt rädd, rädd för att jag faktiskt skulle bli riktigt misshandlad. Liam kom snabbt fram och kramade mig när tårarna började slingra ner för mina kinder.

- It's okey Hope, sa han lugnt och jag kramade tillbaka medan jag grät ut chocken.

- I was just so scared... Snyftade jag och han kramade lite hårdare.

*

Jag satt i fåtöljen vid fönstret som vi flyttat in från vardagsrummet till Louis sovrum. Niall låg fortfarande blundade, hans andning hade blivit lite bättre under timmarna jag suttit här. Killarna satt i tv rummet och tittade på tv och Harry hade kommit med en kopp te när han lugnat ner sig. Jag tittade ut genom fönstret, solen stod högt på himlen och det var få moln som prydde runt om den. Louis kom tyst in i rummet och satt sig på stolen mitt emot mig.

- How did you know he was in trouble? Frågade Louis lugnt och mötte min blick.

- i saw him walk on the street and Erik come after with the others... It didn't feel right and I just had to run after him... Svarade jag sakta och Louis nickade. Jag tittade en en gång ut genom fönstret. Vi satt länge i tystnad, det var mest bara skönt att sitta där med Louis och bara vara tyst.

- You want to come and watch some tv?  Louis bröt tystnaden och jag ruskade på huvudet med ett snett leende, han ställde sig upp och gav mig en klapp på axeln innan han gick. Nu var det bara att vänta på att Niall skulle vakna, om han inte gjorde det så skulle vi ringa ambulansen senare idag. Det var inget alternativ jag ville, jag ville att han skulle vakna och titta på mig med dom isblå ögonen och förstå att vi inte var farliga och ville honom något ont. Men det var ju bara vad jag hoppades...

Hehe, vet inte vad jag tycker om detta kapitel heller men hoppas ni gillar det :) Tog ett tag att skriva det och jag kan medje att slutet blev lite weird men... Hoppas ni gillar det och TACK för alla kommentarer på förra kapitlet :D Blev riktigt glad! Kommentera vad ni tycker om detta också! :D

 

Ellen

10 april 2013 06:54

Jätte bra mer:D

 

Julia

10 april 2013 07:26

Jättebra :')

 

HJ

10 april 2013 07:32

ASBRA!!! MERA!

 

josefin

10 april 2013 15:23

mer!!!! :)

 

Ida

10 april 2013 16:39

Mmeerrrr

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste kapitlet: Jag tittade oroligt på liam som gav mig en orolig blick. - I'll tell you more later, sa han fort och fortsatte springa. Vad händer egentligen?   Harrys perspektiv   Jag kom så småning om ut ur den stora skogen och jag stan...

Senaste kapitlet:  Mina hjärna började snurra och snart stannade den på ett hemskt minne, det brände till i bröstet men jag började springa, springa så fort jag bara kunde, för jag fick inte tro att allt var bra, jag fick inte komma dit försent... ...

Senaste kapitlet: - Guys... Where is Hope?   Hopes perspektiv Jag sprang gatan fram med tårarna rinnande ner för mina kinder. Jag ville bara bort, jag trodde allting skulle bli bra, att alla skulle uppföra sig som vanligt och att vi skulle ha l...

Senaste kapitlet: Maten kom snabbt och jag åt upp framför tv:n med ett helt värdelöst program på. Flashbacks från kvällen före korsade mina tankar medan jag tittade på pogrammet och jag fick ett fånigt leende på läpparna. Det var ju riktigt mysigt......

Senaste kapitlet: Svarade Harry lätt och dom fortsatte äta på sina mackor och tittade ner i varsin tidning men jag kunde se busiga leenden på allas läppar. Detta kommer ju bli kul senare...   Hopes perspektiv Jag stod vaksamt lutad mot diskbänk...