Senaste kapitlet: (Louis) Harry reste sig upp och gick iväg, jag hörde hur ytterdörren slog igen ganska hårt, själv satt jag kvar vid bordet.

- Jadu Harry.... Om du bara visste...

Harrys perspektiv

Jag gick gatan fram, nu hade jag ingenstans att ta vägen. Louis sitter hemma vid mig och Rebecka beter sig också konstigt så dit vill jag inte gå. Jag fortsatte gå och utan att jag tänkte hade jag hamnat utanför Liams hus. Ska jag berätta för honom? Tänk om han reagerar likadant. Nej, tänkte jag och gick vidare. Jag tog upp mobilen och slog nummret till Jessica. Det tog några signaler sen svarade hon.

- Hej älskling. Kan vi träffas på Starbucks?

- Öhm... Nää inte just nu. Jag ska upp tidigt imorgon. Det lät som att hon ljög men jag måste ju tro på henne, hon kanske bara var väldigt trött.

- Okej... Då ses vi någon annan dag då. Hej då..

- Mm, Hejdå. Hon la fort på luren och jag började gå igen. Det var så här det kändes att vara ensam En tår rann ner för min kind. Jag hade ju trott att dom skulle stötta mig i det här och vara glada för min skull men så var det inte...

Louis persperktiv

Skulle jag berätta för dom andra om vad jag visste om Jessica eller skulle jag låta det vara hemligt? Jag visste att Harry inte skulle tro mig om jag säger det men dom andra då? Borde inte dom få veta? Jag tittade mig omkring och ställde mig upp. Jag var hemma hos Harry och han hade precis gått härifrån och jag kunde inte gå eftersom jag inte kunde låsa. Jag började gå runt i huset och satt mig tillslut i tv rummet. Jag tog upp mobilen och ringde Liam, vi bestämde att han skulle komma hit, han visste redan allt om Jessica men inte at Harry och hon var ihop. Vi var tvungna att bestämma vad vi skulle göra. Berätta eller inte.

Rebeckas perspektiv

Niall hade precis gått hem och jag hade gått upp och lagt mig. Jag hade knäppt på lite tyst musik och bäddat ner mig. Niall hade lovat att komma imorgon så vi kunde gå och fika. Niall var en riktigt bra vän, han fanns alltid där när man behövde honom. Jag fattar inte att jag hade en sån tur att träffa honom, av alla andra i världen så var det jag. Det var en sak man måste vara glad för. För utan honom skulle jag inte klara mig vissa gånger. Jag blundade och lät tankarna ta över och efter ett tag så sov jag.

Liams perspektiv

- Är han ihop med Jessica?! Louis hade precis berättat allting om vad Harry hade sagt. Det var som en chock och det var då ingen bra nyhet.

- Vi måste ju berätta för honom! Louis tittade på mig med förtvivlad blick. 

- Det kommer såra honom så mycket... Jag vill inte det, sa Louis och jag kunde verkligen hålla med honom. 

- Men det är bättre att berätta, hon har ju... Du vet... 

Det är kapitlet sög verkligen.... Det blev ju många perspektiv iallafall :)

Aja kan man få +3 kommentarer för det? :)

I senaste kapitlet: (Rebecka) Jag tröck händerna mor ansiktet och grinade. Jag visste att jag hade haft för höga förväntningar och verkligen trott att han älskade mig tillbaka, men allt hade känts så rätt... Men det var tydligen fel...

Rebeckas perspektiv

Jag visste inte hur länge jag hade suttit där på golvet och grinat men jag visste att det var ett tag. När jag väl hade slutat grina och det rann bara tårar så hade jag suttit blint och stirrat in i väggen. Tankarna hade snurrat runt men den som lät mest inuti mitt huvud var "Jag älskar verkligen Harry, men han älskar Jessica, deal with it!". Men hur skulle jag kunna vara glad för honom att han hittat en tjej när jag älskar honom? Det går bara inte. Jag väckte ur mina tankar när jag hörde att det knackade på ytterdörren. Jag reste mig upp och gick fram till dörren och öppnade, där stod Niall. Han hade ett brett leende på läpparna men det försvann så fort han sett mitt ansikte. Han höll i två kassar i händerna, antagligen med godis o filmer.

- Vad har hänt?! Niall tittade förvånat på mig och då kom jag på att jag måste se hemsk ut efter att ha suttit o grinat i flera timmar, för det hade jag verkligen, i ungefär 3 timmar faktiskt.

- Ställ kassarna i köket så berättar jag sen... Sa jag och flyttade på mig så han fick gå in och ställa ifrån sin kassarna i köket. Han skyndade sig fort in och ställde in allt medan jag gick in i tv rummet. Niall kom in med en film o massa godis och vi satt oss i soffan.

- Berätta nu vad som har hänt, Niall tittade på mig med orolig blick och jag drog efter andan.

- Jag har ju berättat för dig om vad jag tycker om Harry o idag när jag skulle berätta för honom vad jag kände så sa han att han var ihop med Jessica...    Jag kände hur en tår sipprade ner för min kind.

- Jessica i vår klass? När är han med henne? Man såg hur förvirrad Niall var men ändå orolig. Orolig för mig...

- Ja, i vår klass. Jag vet inte, han har ju alltid varit med oss... Niall drog in mig i en kram när han såg hur fler och fler tårar började komma.

- Ska vi titta på en film? Jag har hyrt "Dear John". Niall tittade på mig och jag nickade, jag satte mig tillrätta i soffan med n filt runt om mig medan Niall fixade med filmen. Efter ett tag satt vi båda bredvid varandra i soffan och var helt tagna av filmen, jag lutade mitt huvud mot Niall och han hade armen runt om mig.

- Jag vet bara inte vad jag ska göra... Sa jag utan att släppa blicken från filmen. Niall klämde lite med armen runt mig och gav mig en lätt puss på huvudet. Han visste verkligen hur man tröstade en, jag var glad att ha honom som vän.

Louis perspektiv

Harry satt mittemot mig. Enda sedan han hade berättat om Jessica så hade båda varit helt tysta, förutom att dom varit ihop ett tag hade vi bara suttit och tittat ner i bordet, jag hade tagit fram en varsin cola och Harry hade gått på toa en gång men annars hade vi inte gjort någonting på tre timmar. Nu satt vi och slurpade i oss det sista av våra color.

- När har du varit med Rebecka? Jag menar vi har varit nästan alla dagar efter skolan och sen ända till nio tio på kvällen. Jag hade brutit tystnaden vilket var på ett sätt skönt men på ett annat sätt väldigt jobbigt.

- Vi har ju inte varit alla dagar och när jag har haft tid så har vi tillbringat mycket tid ihop. Vi har faktiskt kommit varandra riktigt nära. Harry svarade på frågan men ingen av oss tittade på varandra, antingen så tittade vi oss omkring eller så tittade vi ner i bordet.

- Jag förstår att ni har kommit varandra när om ni är ihop. Men liksom hur började ni umgås? Jag var tvungen att få svar, han hade hållit det hemligt för alla och nu ville jag veta.

- Den gången då ingen sa att vi var lediga från skolan så gick jag dit och då var hon där och ingen av oss orkade gå hem så vi satt och pratade i flera timmar. Harry ruffsade till håret.

- Men liksom varför precis hon? Jag visste att det var världens sämsta fråga men det var inte meningen att jag skulle ställa den, det bara kom liksom.

- Vad är det för fråga? Varför kan ingen vara glad för mig när det händer någonting bra för?! Harry reste sig upp och gick iväg, jag hörde hur ytterdörren slog igen ganska hårt, själv satt jag kvar vid bordet.

- Jadu Harry... Om du bara visste...

I förra kapitlet: (Rebecka)- Va kul! Det var inget viktigt, jag tvingade fram ett leende och drack ur muggen med cola. Resten av tiden som vi satt och fikade blev allmänt pinsam och ingen av oss sa ett ord...

Harrys perspetiv

Vi hade precis skiljts vid vägkorsningen efter den pinsamma stunden i gallerian. Rebecka hade bettet sig så konstigt när jag berättade. Hon verkade glad för att jag o Jessica funnit varandra men ändå så kändes det som att något var fel. När jag kom hem stod Louis utanför ytterdörren.

- Är det ingen hemma? Louis hoppade till när han hörde min röst.

- Nää, trodde du redan kommit hem men det hade du tydligen inte.

Jag gick fram till dörren och låste upp och båda gick in.
- Tror du Rebecka skulle bli sur om jag var ihop med Jessica? Louis tittade chockat på mig.

- Den där blyga tjejen i vår klass? Louis satt sig på en stol i köket.

- Ja... Hon verkade så konstig när jag berättade det... jag satte mig på en stol mittemot Louis.

- Vadå är du ihop med henne? Louis tittade chockat på mig.
Varför reagerade han lika konstigt?

Rebeckas perspektiv

Det kändes så konstigt att komma hem. Ja trodde Harry kände likadant, men det gjorde han inte. Det kändes tomt och det enda jag ville just nu var att han höll om mig. Jag hade velat berätta det så länge men jag har aldrig vågat och nu när jag tänkte göra det blev allt fel. Jag kände hur en tår gled ner för min kind och jag ställde mig med ryggen mot väggen. Jag gled ner mot golvet och tog händerna mot ansiktet. Harry skulle aldrig bli min, jag älskade honom men han älskade Jessica... Jag tröck händerna mor ansiktet och grinade. Jag visste att jag hade haft för höga förväntningar och verkligen trott att han älskade mig tillbaka, men allt hade känt så rätt.... Men det var tydligen fel...

Rebeckas perspektiv

- Imorgon är det sommarlov! Jag stod vid Harrys skåp och väntade på att han skulle ta fram sina grejer.

- Hur länge ska du tjata om det? Harry tittar på mig lite snabbt och jag ser ett leende på läpparna.

Jag och Harry har alltid gått i samma klass och har varit bästisar sen dagis, nu gick vi musik högskolan i Göteborg, vi hade gått där i ett år och jag längtade verkligen till sommarlovet.

- Tills du är lika entusiastisk som jag är, sa jag och log medan vi gick tillsammans i korridoren förbi alla skåp. Efter ett tag stannade vi vid Louis skåp där Zayn, Niall och Liam redan satt och väntade på golvet.

- Vart är Louis? Harry tittade frågande på dom medan dom ryckte på axlarna. Jag tog upp mobilen och gav den till Harry, jag visste att han inte hade några pengar på mobilen så han fick ringa på min. Det tog ett tag innan Louis svarade och Harry frågade var han var. När Harry himlade med ögonen och suckade förstod jag och dom andra att han hade sovit över.

- Han är på väg... Harry sjönk ner på golvet bredvid Liam.

-Sätt dig ner. Harry tittade på mig och klappade på golvet bredvid sig.

- Jag kan inte är alldeles för hyper.

Niall skrattade till men såg ändå lika uttråkad ut som han gjorde innan.

Harrys perspektiv

"Det skulle inte förvåna mig om vi kommer för sent nu..." Tänkte Jag. Vi hade suttit i korridoren i 10 minuter och dom flesta elever hade redan gått till sina klassrum. Jag tittade upp och såg Louis komma springande. Vi ställde oss upp och väntade på att Louis skulle komma fram. 

-Förlåt, men ringklockan funkade inte. Louis lät andfådd och började stressat öppna låset till skåpet.

- Jag tror mer att den funkade men att snooz knappen också gjorde det, jag tittade på Louis som stod och letade fram sina böcker. Jag hörde hur Niall stod och fnissade bakom oss, medan Rebecka stod och trampade oroligt. När Louis letat fram allting gick vi fort till klassrummet och satt oss på sina platser. "Imorgon är det sommarlov..." tänkte jag.

Hela dagen segade sig fram och det enda dom gjorde var att titta på film...

Rebeckas perspektiv

"fem minuter kvar.. fem minuter kvar" Jag kunde inte koncentrera mig på filmen och längtan var som en bomb som snart skulle sprängas. Jag och Harry skulle gå till gallerian och fika efter skolan och jag kände att hon inte kunde vänta längre. Jag skulle säga en sak till Harry som jag väntat med i flera månader.

- Sitt still! Harry viskade till mig från bänken bakom och när jag tittade bak satt Harry och Louis och log sen började dom visa hur jag satt o hoppade på stolen. Jag märkte genast att det såg väldigt fult ut och bara ville börja as garva. Niall satt också och höll för munnen för att inte börja skratta. Liam och Zayn var så koncentrerad på filmen så dom märkte inget. När Sven (läraren) knäppte av filmen ville jag inte sitta ner längre.

- Ha ett så trevligt sommarlov så ses vi om 3 månader. Han hade ett brett leende på läpparna. Jag var den första ut medan Harry gick med Liam, Niall, Zayn och Louis sist. Harry och jag sa hej då åt dom och gick iväg.
Det tog en halvtimme att gå till gallerian men tillslut var Harry och jag där o vi köpte lite fika, och det är nästan förvånansvärt hur fort vi hittar ett samtalsämne. Men efter ett tag kunde jag inte hålla mig.

- Harry jag måste säga en sak... 

- Jag också, Han sa det så snabbt så jag nästan blev förvånad.

- Du börjar. "Han kanske ville säga samma sak så vad gör det om han säger först." Tänkte jag.

- Jo du vet Jessica i vår klass? Vi två är ihop... Jag ville säga det till dig när vi blev ihop men hon ville att vi skulle hålla det hemligt tills vi slutade skolan... Vad ville du säga?

Vad skulle jag säga? Jag var mållös. Jag kom på sig själv med att sitta och stirra på honom.

- Va kul! Det var inget viktigt, jag tvingade fram ett leende och drack ur muggen med cola. Resten av tiden som vi satt och fikade blev allmänt pinsam och ingen av oss sa ett ord...